Jag insåg igår när jag och Mattias satt och distansarbetade att framtiden faktiskt redan är här. Vi förde ett kontinuerlig videosamtal, manipulerade i realtid varandras arbetsytor, refererade till delade onlinedokument angående vår gemensamma kod och idag ska vi forsätta att beta av saker på TODO-listan. Det var inte så väldigt långt ifrån att sitta i samma rum. Ashäftigt, som kidzen säger.
Men är vi månne för sammankopplade? Gör nätverkande över internätverket att vi spenderar mindre tid med folk i vår fysiska närhet? Det har argumenterats att mängden kommunikation har ökat men kvalitén på det som kommuniceras har minskat.
Något som tar det här konceptet till sin spets är Twitter, en sida som går ut på att i korta meningar beskriva vad du gör och tänker just nu. Meddelandet skickas därefter ut till alla dina vänner i form av ett SMS eller annnan typ av notifiering. Faktum är att det ibland är vansinnigt roligt och underhållande, men det betyder också att man varje dag får massvis med twittranden om insignifikanta vardagshändelser. Dock är det ganska kul att få veta vad ens vänner gör, eftersom man bryr sig om deras liv.
Men vad har det för effekt på främlingar? Om du bloggar om stora händelser i ditt liv, döden av en närastående, hur du mår psykiskt, vad du har för tankar om dina kursare, uppstår en smått absurd social situation. Tankar som du normalt endast skulle anförtro åt folk du har kännt ett tag, vilket kanske är tanken med din blog, dokumenteras och publiceras så att nya bekantskaper får en crash-course i vem du är och har varit. Processen att lära känna någon, att anförtro saker åt någon man litar på sätts ur spel! Är det socialt accepterbart att referera till någons "dolda sorg" innan någon fysiskt har kommunicerat detta till specifikt dig? Absurda situationer kan uppstå.
Även om överpersonliga bloggar kan bli lite akward bland nya vänner är det ju dock inget mot vad det kan bli bland fiender. Säg att du skaffar dig ett psycho ex som du kännt ett tag. Förr i världen var man tvungen att byta telefonnummer, idag är det lättare än någonsin att sitta och hålla koll på vad någon gör, tänker och säger genom alla informationskanaler. Genom att släppa in alla så kan du inte heller hålla ute någon.
Med det sagt så ska jag nu twittra att jag har skrivit ett nytt bloginlägg. Hanterat med förstånd är nämligen den nya tekniken underbar.
Tack 2007, jag älskar dig!
