Övertidspoesi 3

Nu sitter jag här igen, klockan 11:54 på en torsdag, efter den tredje arbetsnarkomandagen i rad.

Här kommer därför en vacker dikt:

=======================================

Världen den sköna
Ur askan den skapas
Men från ingenstans
Abrupt den kapas!

För målet är nått
Den har synats i sömmen
Anropsmetoden
fungerar i drömmen

Ja en dröm det är
Vår konfiguration
TypeMocker mockar
Och saknar pardon

Om det ej är på riktigt
Är någonting lönt?
Det vet jag inte
Men testet är grönt.

=======================================

Övertidspoesi - 2!

Nu sitter jag här igen, ensam på kontoret sent på kvällen.
Här kommer därför en vacker dikt!

==================================

Referensen den pekar,
men ingenting där finns.
Elefanten den frågas,
men ingenting han minns.

För det saknas en session
i vår kärleksekvation
Utan transaktioner
får barnen inga pins.

Svept i transaktionen
finns inga undantag.
Svept i transaktionen
finns bara du och jag.

För ingen kommer in
när vi inte vill bli störda.
Ingen kommer in
i vår tunga arbetsbörda.

Med atomisk precision,
stängs våran session.
Elefantens rop har blivit hörda.

==================================

Reita figuar!

Jag har precis spenderat ca 3-4 timmar med att jaga rätt på en jättefrustrerande bug i ett program jag utvecklar. I slutändan rörde det sig om en rad kod som var felplacerad, ett logikfel helt enkelt. När jag flyttade den 13 rader nedåt så fungerade allting.

Vad har vi lärt oss av detta? Jo följande:

• Testdriven Mjukvaruutveckling är jättebra för att hitta fel tidigt i processen. Hade jag använt det så hade jag hittat felet mycket tidigare!
• Den mörka sidan av kraften har sina poänger. Det är väldigt tillfredställande att först bli jättefrustrerad över ett invecklat problem, svära högt över det, och till sist kanalisera sin vrede till en glödande punkt av total fokus och systematiskt jaga ner och döda problemet.
• Min skånska gymnasielärare i hållfasthetslära hade EN väldigt bra poäng. Vad lärde han ut? Jo att den universella nyckeln till varje problem är följande: RITA FIGUR!

En ritad figur:


Att gå lös på ett papper med sina tankar för en invecklad tankeprocess kan liknas vid att hamra in kilar i en bergsvägg man håller på att bestiga. Skulle du tappa ditt fokus så riskerar du inte att falla så långt. Det uppfriade korttidsminnet gör också att du kan lägga mer av dina tankeresurser på att ta dig vidare.

Förutom maximen Rita Figur fick jag dock inte ut så mycket av hållfasthetsläran. Ännu idag ryser jag lite när jag tänker på den gamle mannen med slipsen nerstoppad i byxorna som talade om hålkantstryck. Ingenjörer var inte coolare förr...